På bilden syns skolbarn som planterar träd i Tel Aviv, en vanligt förekommande syn under Tu Bishvat. Men vad innebär Tu Bishvat egentligen?
Tu Bishvat inträffar den 15 Shvat varje år och innebär att trädens ålder räknas, vilket under biblisk tid avgjorde när man kunde ge tiondet av trädens frukter, men också vilka frukter man skulle frambära som förstlingsfruktsoffer i Templet i Jerusalem. Så här års har nämligen det mesta av årets regn redan fallit i Israels Land. Frukter som växer fram efter detta datum räknas därför som årets skörd. Torahn beskriver i 5 Moseboken, 8:7-8, landet Israel på följande vis “ett gott land med bäckar, källor och vattenådror som springer fram i dalar och berg, ett land av vete och korn, vinstockar, fikonträd och granatträd, dignande olivträd och honung [från dadlar]”. Dessa sju frukter är utmärkande för Israel. Reglerna för Tu Bishvat gäller endast frukt som odlats i Israel.
På den judiska högtidsrangordningen klassificeras Tu Bishvat som helg (tillsammans med Purim och Channuka), men inte som helghelg då man måste följa vissa specialbud (som exempelvis Shabbat). Det är jämte Channuka dessutom den enda helg som inte firas i synagogan. Så hur firar man då, och varför?
Temat för Tu Bishvat är alltså att landet Israel och dess grödor lovprisas. Eftersom det inte finns några speciella böner eller andra regler i Torahn som gäller Tu Bishvat så kan man fira lite som man vill. Det har blivit tradition att äta frukter från Israel, och då speciellt av de sju frukterna som landet blivit välsignat med och att plantera träd. Det planteras träd av alla, speciellt skolbarn, och helgen utgör idag den tid då intensivt arbete med skogsplantering utförs av Keren Kayemet (Judiska nationalfonden) och lokala myndigheter i Israel. Fruktträden påbörjar sin blomning under denna månad och först blommar mandelträdet trots att det ännu är kylig väderlek. I skolan sjunger barnen den välkända sången ”Hashkedia porachat” (mandelträdet blommar).